Om 2017 – och nyårsritualer

Välkommen till det nya året! För mig som jobbar i gymbranschen börjar nu årets intensivaste period. Precis som all media säger så är det många som tänker sig en nystart nu när ännu ett år ligger framför dem. Tråkigt nog brukar de som ivrigt sätter igång så här i Januari sällan hänga i särskilt länge.

Träning för mig handlar om livet. Det är en självklar del av min vardag, inte som ett ”tvång” eller ”nödvändigt ont”. Självklart är inte alla pass roliga eller sköna, och självklart har jag också perioder av inaktivitet, men det är när jag tränar regelbundet som jag känner mig mest som mig själv. All träning är bra träning i dagens stillasittande samhälle. Så även ni som satsar hårt i tre veckor i Januari och sedan sporadiskt får till ett pass här och där resten av året – ni är grymma som försöker. Och kom ihåg att all rörelse gör nytta, så kanske är inte svaret tokpass på gymmet eller kräk-löpturer, utan att välja trappan istället för hissen, eller dansa loss hemma när ingen ser.

Detta nyår så har jag som vanligt haft mycket tankar kring hur jag vill fortsätta jobba och utvecklas. En sak som har landat hårt hos mig är mitt stressbeteende. Jag tenderar att om och om igen köra på tills jag känner mig tömd på energi och sedan kämpa för att ta mig upp ifrån en mörk tunnel av obefintlig energi. Jag har en högljudd kritiker på axeln som alltid talar om för mig hur mycket jag borde hinna med, allt jag missar och hur dålig jag är när jag inte får allt gjort. Jag skrev vid ett tillfälle att 2016 års bottennapp har varit hur mycket tid och energi jag lagt på att tänka negativt och kritiskt om mig själv, mitt beteende och min kropp.
wp-image-48725424jpg.jpg
Så denna första härliga vintervecka av 2017 så har jag testat att låta mig själv samla energi. Har jag varit trött så har jag valt att sova middag. Jag har varit lite bakgrundssjuk och inte sugen på träning, så jag har vilat. Och – viktigast av allt – så har jag jobbat med att inte kritisera mig själv för det.Min fina man säger kloka saker, bland annat detta: Nyår blir lätt en så stor grej. Varför måste det vara slutet och början? Varför kan det inte bara vara en fortsättning, och att vi fortsätter göra vårt bästa?

2017 – jag vill vara snäll mot mig själv i år.
Kram,
Annica

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s